Symbios

Förut var du lite skymd,
Liksom gömd på min vind,
Nu fyller du min rymd,
Likt en virvelvind.

Jag vill ha dig nära varje sekund,
Aldrig vara längre än en meter bort,
Jag njuter av dig jämt, varenda stund,
Vi förstår varann, vi är av samma sort.

Jag vill ha dig här nu,
Känna din rygg mot mina bröst,
Älskade underbara du,
Jag vill vaggas till sömns av din röst.

Jag har aldrig förut känt såhär innerligt starkt,
Hela jag dansar omkring i ett lyckorus,
Det är som om jag fått en känslomässig infarkt,
Av kärlekens stormande, ivriga brus.

Jag vill alltid ha dig hos mig, andas i symbios,
Omfamna dig tills spökena släpper taget om din själ,
Vår kärlek ska växa sig mäktigt grandios,
När vi lever på varandra svälter vi aldrig ihjäl.

Jag vill pussa bort dina onda drömmar,
Viska vackra, lugnande ord i ditt öra,
Klösa bort alla känsloladdade minnen som ömmar,
Så att du snart bara änglasång kan höra.

Jag vill fylla dig med värme och trygghet,
Få dina tankar att äntligen slappna av,
Jag vill göra sagor till din verklighet,
Föra dig till drömmarnas befriande hav.

Ta med dig på äventyr i drömmarnas land,
Där vi kan sväva fritt utan bekymmer,
Där studsar vi omkring hand i hand,
Tills dagen är kväll och det skymmer.

Då promenerar vi längs stranden i månens sken
Bort från våra rastlösa, sömnlösa liv,
Sen somnar vi tryggt intill en Bodhi-gren,
Och skapar tillsammans ett vackert motiv.

Bild

Lämna en kommentar